Hur Kallt Ska Det Vara i Frysen? Svar: -18°C
Frys temperatur är viktigare än många tror. Den påverkar hur länge maten håller, men också smak, kvalitet, ...
Utan expansionsventilen skulle ingen kylutrustning fungera. En liten komponent med ett stort jobb: sänka trycket och släppa igenom precis rätt mängd köldmedium. Du hittar den i allt som flyttar värme, från värmepumpar och AC till kylskåp och frysar.
I den här guiden går vi igenom hur ventilen fungerar, vilka typer som finns och var de används.
En expansionsventil är en liten ventil som sänker trycket på köldmediet i en värmepump eller ett kylsystem. Den sitter mellan kondensorn och förångaren och släpper bara igenom en liten mängd köldmedium i taget.
Skillnaden före och efter ventilen är stor:
Före: varm vätska med högt tryck, ofta 15 till 25 bar
Efter: kall blandning av vätska och gas, ofta 2 till 5 bar
Bar är enheten för tryck. 1 bar motsvarar ungefär det normala lufttrycket vid havsytan, så 10 bar är alltså 10 gånger högre tryck än luften omkring oss.
Jo, för att köldmediet ska kunna koka trots att det är kallt.
Vid 2 till 5 bar kokar de flesta köldmedier redan vid minusgrader. Det är just när köldmediet kokar som det suger upp värme från omgivningen. Utan ventilen skulle trycket vara för högt, köldmediet skulle aldrig koka och förångaren skulle aldrig bli kall.
Ventilen bygger på ett enkelt knep. Den varma vätskan pressas genom ett pyttelitet hål, och på andra sidan är trycket mycket lägre. När trycket plötsligt sjunker börjar en del av vätskan koka, och kokningen tar värme från resten av vätskan.
Det fungerar ungefär som när du blåser på varm soppa för att kyla den. Det som ångar bort från ytan tar värme med sig, och soppan blir svalare.
Varm vätska med högt tryck kommer från kondensorn
Vätskan pressas genom det lilla hålet i ventilen
Trycket sjunker och temperaturen sjunker direkt
En kall blandning av vätska och gas rinner vidare in i förångaren
Ventilen öppnar och stänger lite hela tiden, så att mängden alltid blir precis rätt

Alla expansionsventiler gör samma sak, men de styrs på olika sätt.
| Typ | Hur den styrs | Var den finns |
|---|---|---|
| Kapillärrör | Inte alls, det är bara ett långt tunt rör | Kylskåp, frysboxar, mindre kylmontrar |
| Termostatisk ventil (TEV) | En liten givare känner av värmen på röret och öppnar eller stänger ventilen | Äldre värmepumpar, bil AC, kyla i butik och kök |
| Elektronisk ventil (EEV) | En motor styrs av elektronik som läser av tryck och temperatur | Nya värmepumpar och AC, ny kyla i butik och kök |
Kapillärröret är egentligen ingen ventil alls. Det är bara ett rör som är så tunt att det bromsar flödet. Billigt och nästan omöjligt att ha sönder, men det kan inte anpassa sig. Därför funkar det bara i små system som jobbar jämnt, som ett kylskåp.
Den termostatiska ventilen sköter sig själv utan el. Givaren är fylld med gas. När röret blir varmare trycker gasen på och ventilen öppnar mer. När det blir kallare stänger den igen. Enkel och tålig teknik, men den hänger inte med när behovet svänger mycket.
Den elektroniska ventilen är den mest exakta. Elektroniken läser av tryck och temperatur många gånger per sekund och flyttar motorn i små steg. Den hänger med även när behovet ändras snabbt. Nackdelen? Fler delar som kan gå sönder: motorn, givarna eller kretskortet.
Exakt samma sak som i ett kylsystem: den sänker trycket på köldmediet.
Skillnaden är vad du gör med resultatet. I ett kylskåp vill du bli av med värmen inuti skåpet, i en värmepump vill du hämta in värme utifrån.
De vanligaste tecknen är:
| Tecken | Vad det ofta beror på |
|---|---|
| Sämre värme och högre elförbrukning | Ventilen öppnar för lite |
| Mycket is på förångaren eller röret efter den | Ventilen öppnar för mycket |
| Kompressorn stannar med larm om lågt tryck | För lite köldmedium släpps fram |
| Kompressorn låter illa eller blir mycket varm | Vätska når kompressorn |
| Väsande eller stötigt ljud vid ventilen | Ventilen pendlar mellan öppet och stängt |
| Tryck och temperatur som svänger | Ventilen hittar inte rätt läge |
Nej. Kretsen med köldmedium får bara öppnas av en certifierad kyltekniker.
Så här går ett byte till:
Teknikern mäter tryck och överhettning
Köldmediet töms ut i en flaska
Den gamla ventilen tas bort, ofta byts filtertorken samtidigt
Den nya ventilen sätts på plats
Kretsen täthetstestas, sen sugs luft och fukt ut
Nytt köldmedium fylls på och teknikern kollar att allt funkar
| Post | Ungefärlig kostnad |
|---|---|
| Expansionsventil (reservdel) | 500 till 3 000 kr |
| Filtertork och köldmedium | 500 till 1 500 kr |
| Arbete, ofta 2 till 4 timmar | 2 500 till 5 000 kr |
| Totalt | Cirka 4 000 till 9 000 kr |
Priset beror på märke, typ av ventil och hur lätt det är att komma åt.
Två saker gäller. R290 kan brinna, så ventilen och eldelarna runt den måste vara godkända för brandfarligt köldmedium. Mängden köldmedium är också liten, ofta bara några hundra gram i en kylmonter, så flödet måste styras exakt. Därför väljs oftast elektronisk ventil.
Expansionsventilen är lätt att glömma bort. Den syns knappt, hörs nästan inte och kostar bara en bråkdel av vad kompressorn gör. Ändå är det den som gör kylan möjlig.
Nu vet du hur den fungerar. Och krånglar systemet någon gång, låt en kyltekniker mäta innan något byts. Då slipper du betala för delar som inte var trasiga, och ventilen kan snart göra det den gör bäst: hålla precis rätt kyla, dygnet runt.
Skriv en kommentar