Energiklass kyl och frys: A till G och elkostnad

Energiklassen avgör en stor del av vad en kyl eller frys kostar dig, och ett sämre val kan bli många tusenlappar dyrare i el över tid. Det syns inte när du köper skåpet, men det märks på elräkningen år efter år.

Många tycker dessutom att märkningen känns rörig, särskilt efter att EU gjorde om skalan 2021. Med en enkel uträkning, kWh per år gånger elpriset, kan du räkna om bokstaven till kronor för kyl, frys och frysbox.

Vad betyder energiklass på kyl och frys?

Energiklassen visar hur energieffektivt ett kylskåp eller en frys är, alltså hur mycket el skåpet drar i förhållande till hur stort det är och vad det gör.

Energiklassen är en del av EU:s energimärkning och finns för att det ska bli enklare att jämföra modeller. I dag används skalan A till G, där A är bäst och G är sämst.

Eftersom klassen mäter effektivitet för storleken, och inte bara hur mycket el skåpet drar, ska du titta både på bokstaven och på siffran i kWh per år. Det är kWh per år som visar vad skåpet kostar i drift.

Vad betyder varje energiklass, A till G?

Tabellen visar vad varje klass betyder i praktiken:

Det låter enkelt, men många blir ändå osäkra. En stor anledning är att energimärkningen ändrades år 2021. Den gamla skalan såg annorlunda ut, och därför går det inte att jämföra gamla och nya etiketter rakt av.

Gamla och nya energiklasser, vad är skillnaden?

Den gamla energimärkningen

Före 2021 användes skalan A+++, A++, A+, A, B, C och D.

Problemet var att nästan alla bra produkter till slut hamnade högst upp på skalan. Då blev det svårt att se någon tydlig skillnad mellan olika modeller.

Den nya skalan från 2021 är mycket hårdare. Ett kylskåp som tidigare hade A++ eller A+++ får i dag ofta C eller D, och därför är D inte ett tecken på ett svagt skåp.

För större kommersiella kylar och frysar är det också vanligt att nya modeller ligger på C eller D, medan A och B fortfarande är ovanliga i större enheter.

Jämförelsen mellan gammal och ny skala gäller främst kylar och frysar för hemmet. Butikskylar med glasdörr eller glaslock, som displaykylar, dryckeskylar och frysboxar med glaslock, fick sin första energietikett 2021 och har bara haft skalan A till G. Lagerskåp för storkök märks enligt en egen förordning från 2015 (EU 2015/1094).

Därför ändrades märkningen 2021

Skalan ändrades för att:

1. göra märkningen enklare att förstå

2. göra skillnaden mellan modeller tydligare

3. ge plats för ännu bättre produkter

4. ställa högre krav på tillverkarna

Energiklass A: finns det?

Ja, energiklass A finns, men den är ovanlig eftersom skalan blev hårdare 2021. Klass A är lika ovanlig bland frysboxar med glaslock.

Energiklass A är den bästa klassen på den nya EU-skalan och betyder lägst elförbrukning i förhållande till skåpets storlek. En kyl eller frys med energiklass A drar alltså minst el av alla jämförbara modeller.

Skillnaden mot en C- eller D-klassad modell kan vara flera hundra kilowattimmar per år, vilket märks tydligt på elräkningen över tid.

Titta ändå på kWh per år och inte bara på bokstaven. Två skåp med energiklass A kan dra olika mycket el beroende på storlek och modell.

Energiklass på frysbox

En frysbox är ofta mer energieffektiv än ett frysskåp, eftersom kall luft sjunker och stannar kvar när du öppnar locket. Det varierar ändå mellan modeller, så jämför kWh per år och inte bara bokstaven. En liten frysbox drar ofta under 1,5 kWh per dygn och en större 1,5 till 4 kWh. Frysboxar med glaslock ligger oftast på klass B till D, och hur modellerna skiljer sig åt ser du i jämförelsen frysbox bäst i test.

Är energiklass E bra?

Det beror på vilket skåp det handlar om.

På den nya skalan är E en av de lägre klasserna, men det betyder inte automatiskt att skåpet är dåligt. Kommersiella kylar och frysar ligger ofta på C eller D, men stora displaykylar och kyldiskar hamnar ibland på E eller lägre, eftersom de kyler stora volymer och används hela dagen.

För ett mindre kylskåp, till exempel i ett personalrum eller på ett kontor, är E däremot ett tecken på att elförbrukningen är ganska hög. Där är C eller D ett bättre val om du vill hålla nere elkostnaden.

Titta alltid på kWh per år, för det är den verkliga förbrukningen som syns på elräkningen, inte bokstaven.

Så fungerar energimärkningen på en kyl eller frys

Energietiketten visar mer än bara en bokstav. Det här är det vanligaste du ser på den:

Vad betyder kWh per år?

kWh per år är en av de viktigaste siffrorna på etiketten, för både kyl och frys. kWh står för kilowattimmar, och siffran visar hur mycket el skåpet beräknas använda under ett år.

Med den siffran kan du räkna fram en ungefärlig elkostnad.

Formeln för elkostnaden

kWh per år × elpris = ungefärlig elkostnad per år

Exempel för kylskåp

Vad kostar frysen i el? Exempel per energiklass

Elkostnaden kan snabbt bli en stor del av utgifterna, särskilt för frysar som jobbar hårdare än kylar. Tabellerna visar ungefär vad olika energiklasser betyder i kronor för en frys eller frysbox.

Exempel: energiklass A

Exempel: energiklass C

Exempel: energiklass E

*Exemplen bygger på ett elpris på 1,50 kr per kWh. Den verkliga förbrukningen och kostnaden varierar med modell, användning och placering. Vad olika modeller kostar per dag och månad, och hur många watt de drar, ser du i hur mycket kyl och frys drar.

Total kostnad är viktigare än inköpspris

Många tittar bara på inköpspriset. Det är inköpspriset plus elkostnaden över flera år som avgör vad skåpet kostar dig.

Total kostnad = inköpspris + driftkostnad

Ett skåp som kostar lite mer från början kan därför bli billigare i längden.

Exempel över 10 år

Elkostnaden är räknad med förbrukningen i exemplet för kylskåp längre upp och ett elpris på 1,50 kr per kWh. Priserna är exempel, exkl. moms.

Så räknar du: från energiklass till kronor, steg för steg

Följ de här fem stegen när du jämför två modeller.

Steg 1: Ta reda på energiförbrukningen per år

Titta på energimärkningen. Där står det hur många kilowattimmar (kWh) skåpet använder per år.

Exempel: modell 1 använder 2 200 kWh per år och modell 2 använder 3 100 kWh per år.

Skillnaden är 3 100 − 2 200 = 900 kWh per år, så den ena modellen drar 900 kWh mer varje år.

Steg 2: Räkna om skillnaden till kronor

Säg att elpriset är 1,50 kr per kWh.

900 kWh × 1,50 kr = 1 350 kr per år.

Den mindre energieffektiva modellen kostar alltså 1 350 kr mer per år i el.

Steg 3: Räkna över hela livslängden

En kommersiell kyl eller frys används ofta i 8 till 12 år. Vi räknar på 10 år.

1 350 kr × 10 år = 13 500 kr.

Det blir alltså 13 500 kr mer i el per skåp på 10 år.

Steg 4: Jämför med inköpspriset

Kostar den mer energieffektiva modellen 6 000 kr mer i inköp men sparar 13 500 kr i drift är den billigare totalt sett. Du betalar mer i början, men mindre över tid.

Kostar den däremot 18 000 kr mer räcker inte elbesparingen ensam. Då behöver du också väga in:

• längre livslängd

• färre servicebesök

• jämnare temperatur

• högre andrahandsvärde

Steg 5: Räkna på hela verksamheten

Räkna på alla skåp du har, inte bara ett.

Har du 8 frysar blir det 13 500 kr × 8 = 108 000 kr över 10 år.

Har du 15 skåp blir det 13 500 kr × 15 = 202 500 kr.

Små skillnader i elförbrukning per skåp kan alltså bli stora belopp när du räknar på flera skåp över tid.

Räkneexempel för verksamheter

Har du flera skåp blir skillnaden mycket större. Vi räknar med ett elpris på 1,50 kr per kWh.

Ett frysskåp med glasdörr för butik drar mycket mer el än frysarna i tabellerna längre upp, även i samma energiklass.

Exempel 1: Mindre butik med 4 frysskåp med glasdörr

E-klass: 2 640 kWh per år. 2 640 × 1,50 = 3 960 kr per år och frys, och 3 960 × 4 = 15 840 kr per år.

C-klass: 2 160 kWh per år. 2 160 × 1,50 = 3 240 kr per år och frys, och 3 240 × 4 = 12 960 kr per år.

Skillnad: 15 840 − 12 960 = 2 880 kr per år. På 10 år blir det 28 800 kr.

Exempel 2: Medelstor butik med 12 frysskåp med glasdörr

F-klass: 3 120 kWh per år. 3 120 × 1,50 = 4 680 kr per år och frys, och 4 680 × 12 = 56 160 kr per år.

C-klass: 2 160 kWh per år. 2 160 × 1,50 = 3 240 kr per år och frys, och 3 240 × 12 = 38 880 kr per år.

Skillnad: 56 160 − 38 880 = 17 280 kr per år. På 10 år blir det 172 800 kr.

Gäller energimärkningen även kommersiella kylar och frysar?

Ja. Sedan 1 juli 2016 finns egna EU-krav på energimärkning för kylar och frysar som är gjorda för yrkesmässigt bruk, skilda från reglerna för vanliga kylskåp hemma.

Energiklassen måste synas överallt där kylen marknadsförs och säljs, även på webben. När du jämför kommersiella kylar och frysar ska du därför alltid kunna hitta energiklassen och kWh per år.

Vad påverkar energiklassen?

Energiklassen på en kyl eller frys beror främst på fyra saker.

Isolering

Bra isolering håller kylan kvar inne i skåpet. Då behöver det inte jobba lika hårt för att hålla rätt temperatur. Sämre isolering gör att kylan läcker ut och ökar elförbrukningen.

Kompressor

Moderna kompressorer anpassar effekten efter behovet och drar därför mindre el. Äldre modeller slår ofta av och på hela tiden, vilket ökar energiförbrukningen.

Dörrtätning

Om dörren inte sluter tätt läcker kall luft ut. Då måste skåpet arbeta mer, och elkostnaden går upp.

Avfrostningssystem

Nyare system för avfrostning drar mindre el, medan äldre system kan öka förbrukningen över tid.

När lönar det sig att byta till en bättre energiklass?

Har du redan en äldre kyl eller frys lönar det sig ofta att räkna på ett byte.

Tecken på att det är dags att byta

• skåpet är gammalt

• det drar mycket el

• temperaturen är ojämn

• dörrtätningarna är slitna

• skåpet låter mer än tidigare

Ett skåp som är 10 till 15 år gammalt hamnar ofta i de sämsta klasserna på dagens skala. En äldre kommersiell frys kan dra cirka 3 200 kWh per år, medan en ny C-klassad ligger runt 2 200 kWh.

Vid ett elpris på 1,50 kr per kWh blir det 1 500 kr lägre elkostnad per skåp och år, alltså 15 000 kr på 10 år. Har du fem äldre skåp är det 75 000 kr som går till onödig el.

I många fall är elbesparingen så stor att den betalar det nya skåpet. Märker du samtidigt hög ljudnivå, ojämn temperatur eller slitna tätningar, kan du också gå igenom vanliga fel på kylskåp.

Vanliga frågor om energiklass på kyl och frys

Vilken energiklass bör ett kylskåp ha?

För de flesta är C eller D ett bra val på den nya skalan, och D är inte dåligt eftersom många nyare modeller hamnar där. A eller B passar dig som vill ha så låg elförbrukning som möjligt. Undvik F och G om du vill hålla nere elkostnaden, särskilt i en frys som används mycket.

Finns det frysboxar med energiklass A?

De är ovanliga. De flesta frysboxar med glaslock ligger på klass B till D. Jämför kWh per år mellan frysboxar i samma storlek för att hitta den som drar minst.

Är det värt att köpa ett A-klassat kylskåp?

Det kan vara värt det om skåpet används mycket och ska stå i många år. Ett A-klassat skåp kostar ofta mer i inköp, men kan bli billigare i längden. För en frys på 400 liter är skillnaden mellan klass A och C ungefär 330 kWh per år i exemplen ovan, alltså cirka 500 kr per år.

Hur hittar jag ett energisnålt kylskåp eller en energisnål frys?

Jämför kWh per år för skåp med samma volym och välj det som drar minst. Välj rätt storlek, eftersom ett skåp som är större än du behöver drar el i onödan. Ett kylskåp med glasdörr släpper ut mindre kall luft än ett med öppen front. LED-belysning drar också mindre el än lysrör och värmer inte upp skåpet lika mycket.

Vilken typ av frys är mest energieffektiv?

Ofta är en frysbox mest energieffektiv, eftersom kall luft stannar kvar när du öppnar locket. Den passar bra om du vill ha mycket plats och inte öppnar den så ofta. Ett frysskåp är enklare att ordna, och en displayfrys passar i butik men kan dra mer el, så välj en med låg förbrukning per år. Titta på kWh per år även när du väljer en energisnål frysbox.

Vad drar en frys per dygn?

Det beror på typ och storlek. En liten frysbox drar ofta under 1,5 kWh per dygn och en större 1,5 till 4 kWh. En frys med glasdörr drar ofta 5 till 10 kWh per dygn, och stora modeller med flera dörrar ännu mer. Ta kWh per år från energimärkningen och dela med 365.

Sammanfattning: energiklass på kyl och frys

Energiklassen hjälper dig att jämföra modeller, men det är siffran i kWh per år som avgör vad skåpet kostar i drift. På den nya skalan från 2021 är C och D bra val för de flesta kommersiella kylar och frysar.

Titta därför inte bara på inköpspriset. Kontrollera energiklassen, kolla kWh per år och räkna på 10 år framåt med 1,50 kr per kWh. Har du flera skåp, multiplicera skillnaden med antalet, så ser du vad valet betyder för hela verksamheten.