Köldmedium: typer, GWP-tabell och EU-regler för kyl och frys

Köldmedium är ämnet som gör att kylen kyler och frysen fryser. På engelska heter det refrigerant. Har du kylar och frysar i en butik, en restaurang eller ett kafé styr köldmediet vad service kostar, vilka regler du ska följa och hur länge utrustningen går att laga.

Nya EU-regler gör att flera vanliga köldmedier, som R404A och R134a, blir dyrare och svårare att få tag på för varje år. Vet du vilket köldmedium dina skåp har kan du planera ett byte i lugn och ro, i stället för när något går sönder.

Vad är ett köldmedium?

Ett köldmedium är ett ämne som cirkulerar i ett kylsystem och flyttar värme från insidan av kylen till utsidan. Det skapas alltså ingen kyla, utan värmen flyttas bort och släpps ut bakom eller ovanför skåpet.

Det är köldmediet som håller varorna kalla, och utan det fungerar inte kylen alls.

Så fungerar det i fyra steg

1. Förångning: köldmediet tar upp värme inne i kylen och blir till gas.

2. Komprimering: kompressorn höjer trycket, och då stiger temperaturen på gasen.

3. Kondensering: gasen kyls av luften utanför kylen och blir vätska igen.

4. Expansion: trycket sjunker, vätskan blir kall och kan ta upp värme igen.

Systemet är en sluten krets, så köldmediet förbrukas inte. Tappar en kyl kylförmåga kan det bero på ett läckage, men också på kondensorn, fläkten eller kompressorn.

De vanligaste köldmedierna i korthet

GWP visar hur mycket ett köldmedium värmer klimatet jämfört med samma mängd koldioxid. GWP 3 922 betyder att 1 kilo som läcker ut värmer lika mycket som 3 922 kilo koldioxid. Ju lägre GWP, desto bättre.

GWP står för Global Warming Potential. Lågt GWP brukar betyda under 150, som är EU:s gräns för nya fristående kylar och frysar, och EU skärper kraven steg för steg.

Vanliga köldmedier i kyl och frys

R290 (propan)

R290 är det köldmedium som sitter i de flesta nya kommersiella displaykylar och kyldiskar. Det har låg klimatpåverkan och ger låg elförbrukning. Som köpare behöver du inget eget certifikat, eftersom systemet är slutet och service görs av en certifierad tekniker.

Säkerhetsklassen visar två saker. Bokstaven anger giftighet (A = låg, B = högre) och siffran hur lätt ämnet brinner (1 = brinner inte, 2L = svårantändlig, 2 = brandfarlig, 3 = mycket brandfarlig). A3 betyder alltså att R290 inte är giftigt men mycket brandfarligt, och därför får varje krets bara innehålla en liten mängd.

R600a (isobutan)

R600a sitter i många mindre kylar, till exempel dryckeskylar, barkylar och enklare displaykylar. Det är ett naturligt köldmedium med låg klimatpåverkan och låg elförbrukning, och som ägare behöver du inget certifikat.

R22 (klordifluormetan)

R22, som i vardagen ofta kallas freon, var länge det vanligaste köldmediet i kylar, frysar, luftkonditionering (AC) och värmepumpar, både i hem och i restaurangkök. Till skillnad från de flesta andra köldmedierna på den här sidan räknas R22 som en HCFC, inte en HFC. Därför regleras det av en egen EU-förordning, ozonförordningen (EU) 2024/590, och inte av f-gasförordningen som beskrivs längre ner.

Förbudet kom i två steg. Sedan 2010 får inget nytt R22 användas vid påfyllning, och sedan 2015 gäller samma förbud även återvunnen gas. Anläggningar med R22 får fortsätta användas, men om de läcker går de inte längre att fylla på eller laga med samma gas.

ODP visar hur mycket ett ämne bryter ner ozonskiktet. Allt över 0 skadar ozonskiktet, och det är skälet till att R22 förbjöds.

Ibland dyker namnet R22a upp. Trots det snarlika namnet är R22a inte samma ämne som R22, utan en brandfarlig kolväteblandning som ibland säljs som ersättningsgas i äldre R22-system, framför allt utanför EU.

Har du utrustning med R22?

• Är anläggningen äldre än cirka 15 år, kolla vilket köldmedium den har. Det brukar stå på en märkplåt vid kompressorn.

• Du får fortsätta använda den som vanligt.

• Läcker den går den inte längre att fylla på eller laga med R22.

• Vid läckage är nyköp oftast bästa valet, eftersom en ombyggnad till ett nytt köldmedium sällan lönar sig i en äldre anläggning.

R134a-gas

R134a var länge standard i kommersiella kylar, men nu fasas det ut. GWP 1 430 är för högt enligt EU:s regler, och i nya fristående kommersiella kylar och frysar är R134a förbjudet sedan 2022.

Har du utrustning med R134a?

• Du får fortsätta använda den.

• Service blir dyrare när gasen blir svårare att få tag på. Från 2032 får ny R134a inte användas vid service av anläggningar med minst 40 ton CO2e, vilket motsvarar ungefär 28 kg. Återvunnen eller regenererad gas får användas även efter det.

• Börja planera för ett byte inom 3 till 5 år.

R404A och R410A

R404A och R410A är båda förbjudna i nya kylar och frysar i EU, så där finns de bara i äldre utrustning.

Har du utrustning med R404A eller R410A?

• Du får köra den vidare, det är inte förbjudet.

• Service blir dyrare och svårare för varje år, särskilt för R404A som inte får fyllas på alls från 2030.

• Planera för ett byte innan nästa större läckage.

Vad ersätter R404A och R134a?

I en befintlig anläggning med R404A är R448A, R449A och R452A de vanligaste ersättarna. De har lägre GWP och fungerar i samma typ av system, men anläggningen behöver ställas in på nytt vid bytet. R134a kan ofta ersättas med R450A utan större ombyggnad, men expansionsventilen (ventilen som styr hur mycket köldmedium som släpps in i förångaren) kan behöva justeras.

Alla fyra innehåller HFC och har för högt GWP för nya fristående kylar och frysar, så de används främst i befintliga anläggningar. I nya kylar och frysar är R290 och R600a standard.

R32

R32 används mest i AC men finns också i viss kylutrustning.

R32 är bättre än R410A men sämre än naturliga köldmedier. Det är inget långsiktigt val i ny utrustning, eftersom EU förbjuder köldmedier med GWP 150 eller mer i nya små värmepumpar och AC från 2027 och 2029.

R744 (CO₂)

CO₂, med det tekniska namnet R744, används i stora centrala system, till exempel i stora butiker, lager och distributionscentraler.

R744 fungerar bra i stor skala men är fel val för enskilda displaykylar och för butiker med fristående utrustning.

R717 (ammoniak)

R717 är ammoniak, ett av de äldsta köldmedierna som finns, och det används allt mer igen. Det har GWP 0 och används mest i stora industriella kylanläggningar, till exempel kylhus och livsmedelsindustrin, där mycket kyla behövs på samma plats.

R717 kräver ett eget maskinrum och särskilt godkänd utrustning. Därför passar det inte i displaykylar, barkylar och annan fristående butiksutrustning, där R290 eller R600a används i stället.

Vad säger f-gasförordningen om din kylutrustning?

Köldmedier styrs inte bara av vad som fungerar tekniskt. EU har en egen lag för klimatskadliga köldmedier, f-gasförordningen, och i Sverige kompletteras den av förordningen om fluorerade växthusgaser. Driver du en butik, en restaurang eller ett kafé berörs du troligen av reglerna, även om du inte har tänkt på det.

Vad är f-gasförordningen?

F-gasförordningen är en EU-regel som styr hur vissa klimatskadliga gaser får användas, hanteras och fasas ut. Gaserna kallas f-gaser och används framför allt som köldmedier i kylar, frysar, värmepumpar och luftkonditionering. Problemet är att de värmer klimatet kraftigt om de läcker ut.

Reglerna gäller alla som äger eller driver utrustning som innehåller de här gaserna, alltså inte bara kylföretagen utan även dig som driver butik eller restaurang.

Vissa f-gaser värmer klimatet hundratals eller tusentals gånger mer än CO₂ när de läcker ut. Ett äldre kylsystem med R404A kan därför göra stor skada av ett enda läckage, och det är just det som f-gasförordningen ska förhindra.

Vad förändrades i den nya f-gasförordningen från 2024?

Den 11 mars 2024 trädde en ny och skärpt version i kraft, förordningen (EU) 2024/573. Den är hårdare än den tidigare (EU) nr 517/2014 på flera punkter.

• Snabbare utfasning av köldmedier med hög klimatpåverkan. Tillgången på HFC-köldmedier som R404A och R410A minskar snabbare än tidigare, och det gör dem dyrare och svårare att få tag på vid service.

• Fler typer av utrustning och fler gaser omfattas. Tidigare gällde reglerna främst HFC-gaser. Nu ingår även HFO-gaser och fler typer av utrustning, till exempel värmepumpar och luftkonditionering.

• Förbud mot engångsbehållare skärptes. Från 11 mars 2024 är det förbjudet att importera, sälja, använda eller exportera engångsbehållare för f-gaser.

• Påfyllnadsförbud utökas. Det tidigare påfyllnadsförbudet för kylutrustning gäller nu även luftkonditionering och värmepumpar. Från 1 januari 2025 får nytillverkade f-gaser med GWP 2 500 eller mer inte längre användas vid service på kylutrustning, oavsett anläggningens storlek. Återvunnen och regenererad gas är tillåten fram till 1 januari 2030. R410A har GWP 2 088 och ligger under gränsen, så det får i dag fyllas på med ny gas.
  
  För luftkonditionering och värmepumpar gäller samma förbud från 1 januari 2026, med återvunnen gas tillåten till 1 januari 2032.
  

• Nya produktförbud träder i kraft stegvis. Ny utrustning som innehåller köldmedier med hög GWP får inte längre säljas efter vissa datum. Från 1 januari 2025 får ny fristående kylutrustning inte innehålla f-gaser med GWP 150 eller mer. För HFC i fristående kommersiella kylar och frysar har gränsen gällt sedan 2022.

Vad krävs av dig som företagare?

Du behöver inte kunna alla regler i detalj. För de flesta företag är det fyra saker som gäller.

1. Du behöver veta vilket köldmedium du har

Första steget är att ta reda på vilket köldmedium som finns i dina kylar och frysar. Det brukar stå på en märkplåt eller etikett på utrustningen, och där ser du ofta:

• Typ av köldmedium, till exempel R404A, R134a, R290 eller R744

• Mängd köldmedium i kilo

• Serienummer och modell

• Tillverkare

Vilka regler som gäller beror på vilken gas systemet innehåller och hur mycket. Hittar du inte uppgifterna själv kan ett kylföretag hjälpa dig.

2. Vissa anläggningar måste läckagekontrolleras

Innehåller din utrustning tillräckligt mycket f-gas måste den kontrolleras regelbundet för läckor. Hur ofta beror på hur stor klimatpåverkan systemet har, mätt i CO₂-ekvivalenter (CO₂e).

CO₂e (koldioxidekvivalenter) visar hur stor klimatpåverkan ett kylsystem har, uttryckt som vanlig koldioxid. Du räknar ut det genom att multiplicera mängden köldmedium i kilo med köldmediets GWP. Ett aggregat med 2 kilo R404A ger 2 × 3 922 = 7 844 kilo, alltså cirka 7,8 ton CO₂e.

Intervallen gäller per utrustning, alltså för varje aggregat för sig. Rapporten till kommunen är en annan regel: har all utrustning som verksamheten har på samma plats tillsammans minst 14 ton CO₂e ska du lämna en årlig kontrollrapport senast 31 mars.

Syftet med kontrollerna är att hitta läckor tidigt, minska utsläppen och slippa dyra fel.

3. Service måste göras av certifierad personal

Du får inte själv fylla på, laga eller tömma system som innehåller f-gas. Anlita alltid ett kylföretag med f-gascertifikat för installation, service, lagning, läckagesökning, tömning och påfyllning.

Görs arbetet fel riskerar du utsläpp, skador på utrustningen, dyrare lagningar och en miljösanktionsavgift om brister upptäcks vid kommunens kontroll.

4. Du behöver dokumentera service och kontroller

Företag som omfattas av reglerna behöver kunna visa vad som har gjorts med utrustningen: när service gjordes, vem som gjorde den, vilket köldmedium som användes och hur mycket, och om en läcka hittades och hur den lagades.

Viktiga datum i den nya f-gasförordningen

Den nya f-gasförordningen inför förbud och krav steg för steg. Tabellen visar de datum som är viktigast för dig som äger kommersiell kylutrustning.

Vill du slippa framtida förbud helt väljer du ett naturligt köldmedium som R290, R744 eller R717 (ammoniak). De har mycket låg klimatpåverkan och omfattas inte av EU:s förbud mot f-gaser.

Byta köldmedium i ett kylskåp

Ibland behöver ett kylskåp mer gas eller ett helt nytt köldmedium. Det är inget du gör själv, och oftast handlar det inte om att bara fylla på.

Varför måste gasen bytas?

Det finns två vanliga skäl.

• Läckage. Kylskåpet är byggt så att gasen ska räcka hela livet. Behöver det fyllas på beror det nästan alltid på ett läckage, och då måste läckan hittas och lagas först, annars läcker den nya gasen också ut.

• Byte till ett köldmedium med lägre GWP. Du kanske vill gå från en äldre gas som R134a eller R404A till en med lägre klimatpåverkan, till exempel R290. Ofta räcker det inte att bara byta gasen, eftersom kompressorn och andra delar är byggda för ett visst köldmedium och då också måste bytas.

Kan jag byta gasen själv?

Nej. Arbete på kylkretsen får bara göras av en kyltekniker med f-gascertifikat, oavsett om gasen ska fyllas på, tömmas eller bytas.

R290 och R600a är inga f-gaser, men de är brandfarliga. Anlita därför en kyltekniker med f-gascertifikat och erfarenhet av brandfarliga köldmedier.

Vad påverkar priset?

Priset beror på tre saker, som du ser i tabellen nedan. Regenererad R404A kostar till exempel ungefär 800 till 850 kr per kg exkl. moms och R410A ungefär 200 till 350 kr per kg exkl. moms (hösten 2026). Priset varierar mellan leverantörer, och till gasen kommer teknikerns arbetstid.

Vanliga frågor om köldmedium

Finns det andra ord för köldmedium?

På engelska heter det refrigerant, och i vardagen säger många kylgas eller freon. Freon är ett gammalt varumärke som i vardagsspråk används om CFC och HCFC, till exempel R12 och R22. Ordet passar därför inte på de köldmedier som sitter i nya kylar.

Kan köldmedium ta slut?

Nej, inte vid normal drift. Köldmediet går runt i samma slutna krets hela skåpets liv och förbrukas inte. Blir en kyl varm har den antingen ett läckage eller ett fel på en annan del, så be teknikern felsöka innan något fylls på.

Är köldmedium farligt?

Det beror på vilket. R290 och R600a är brandfarliga men inte giftiga. Äldre köldmedier som R134a och R410A brinner inte men har hög klimatpåverkan om de läcker ut. All service ska göras av en kyltekniker med f-gascertifikat.

Vilka köldmedier förbjuds?

Köldmedier med högt GWP eller som skadar ozonskiktet fasas ut.

• R22 (en HCFC): förbjudet att fylla på sedan 2015, även med återvunnen gas.

• R404A (GWP 3 922): sedan 1 januari 2025 får bara återvunnen eller regenererad gas användas vid service på kylutrustning, och från 2030 inte heller den.

• R134a och R410A: förbjudna i nya fristående kylar och frysar. R410A får i dag fyllas på med ny gas, medan ny R134a inte får användas vid service av större anläggningar (från ungefär 28 kg) från 2032.

• R290 och R744 (naturliga köldmedier): omfattas inte av förbuden.

Vilket köldmedium ska jag välja i ny utrustning?

R290 eller R600a. De är naturliga, har lågt GWP och ger lägre driftkostnad än äldre syntetiska köldmedier. De flesta nya kylskåp har R600a, medan kommersiella kylar allt oftare har R290. Det är dessutom ett krav: ny fristående kylutrustning får inte innehålla f-gaser med GWP 150 eller mer, vilket utesluter R404A och R410A. För HFC i kommersiella kylar och frysar har det gällt sedan 2022, och för alla f-gaser sedan 1 januari 2025.

Måste kylaggregat kontrolleras varje år?

Ja, om aggregatet innehåller f-gas motsvarande 5 ton CO₂e eller mer, till exempel cirka 1,3 kg R404A eller 2,4 kg R410A. Gränsen gäller per aggregat. Hermetiskt slutna system behöver kontrolleras först från 10 ton CO₂e, och aggregat med R290 omfattas inte eftersom R290 inte är en f-gas. Kontrollrapporten till kommunen, senast 31 mars, krävs när all utrustning på samma plats tillsammans har minst 14 ton CO₂e.

Sammanfattning: köldmedium

Köldmediet märks sällan i vardagen, men det avgör vad service kostar och hur länge en kyl går att laga. Det här behöver du ha koll på för dina kylar och frysar:

• Vilket köldmedium varje skåp och aggregat innehåller, och hur mycket

• Om du behöver göra regelbundna läckagekontroller

• Att all service görs av ett kylföretag med f-gascertifikat

• Att dokumentationen från varje service sparas

• Vilka förbud som gäller när du köper ny utrustning

Har du system med R22, R404A eller R410A lönar det sig att planera nu. R22 går inte att fylla på alls, R404A får bara fyllas på med återvunnen eller regenererad gas fram till 2030, och R410A blir dyrare när HFC-kvoterna minskar.

Börja med att skriva ner köldmedium, mängd och ålder för varje kyl och frys. Då ser du vilka skåp som ska bytas först och kan köpa nya med R290 eller R600a innan ett läckage tvingar fram ett hastigt beslut.