Behöver din kyl läckagekontroll? Så räknar du ut det

Läckagekontroll betyder att en kyltekniker kollar om din kyl, frys eller värmepump läcker köldmedium. Kravet gäller bara utrustning som innehåller f-gaser, och bara om mängden är tillräckligt stor.

Här går vi igenom vad läckagekontroll är och vilka kylar som påverkas. Vi går också igenom hur ofta den ska göras och vad som gäller för butiker, caféer och restauranger.

Varför behövs läckagekontroll?

I varje kyl och frys finns ett system av rör fyllt med köldmedium, en gas som cirkulerar runt i rören. Inne i skåpet tar den upp värmen, som sedan förs ut och släpps ut på baksidan av kylen. Det är så det blir kallt inuti.

Rören hålls ihop av skarvar, och med tiden kan de bli otäta, till exempel av vibrationer eller slitage. Då pyser gasen långsamt ut, ofta utan att du märker något förrän kylan börjar ha svårt att hålla temperaturen.

Många köldmedier är så kallade f-gaser, som påverkar klimatet mycket mer än till exempel koldioxid. Även en liten läcka gör alltså skada, och därför finns läckagekontrollen.

Reglerna kommer från EU:s f-gasförordning (EU) 2024/573, som gäller sedan den 11 mars 2024. Det är din kommun som kollar att reglerna följs.

Det finns tre bra skäl att göra kontrollen:

• Klimatet. 1 kg R404A som läcker ut är ungefär lika illa som nästan 4 ton koldioxid.

• Kylan. En kyl som tappar gas kyler sämre, går längre och drar mer el.

• Pengarna. Missar du kontrollen kan kommunen ta ut en avgift, och en läcka som hittas sent blir dyrare att laga.

Läckagekontroll av köldmedium: vilka kylar omfattas?

Det beror på två saker: vilken gas som finns i kylen och hur mycket det är.

Varje gas har ett så kallat GWP-värde. Det visar hur mycket mer gasen värmer klimatet jämfört med koldioxid. Tar du mängden gas gånger GWP-värdet får du ton CO2e, alltså hur många ton koldioxid en läcka skulle motsvara.

Om mängden anges i kilo behöver svaret delas med 1 000 för att bli ton.

Så räknar du: kg gas × GWP ÷ 1 000 = ton CO2e. Kommer du upp i 5 ton eller mer behöver kylen kontrolleras.

Propan, isobutan och koldioxid räknas inte som f-gaser. Går kylen på någon av dem behöver du ingen läckagekontroll enligt f-gasreglerna, hur mycket gas det än är.

Är kylen hermetiskt sluten, alltså helt igensvetsad från fabriken och märkt så, går gränsen i stället vid 10 ton CO2e.

Periodisk läckagekontroll: hur ofta ska den göras?

Hur ofta beror på hur mycket gas det är, och på om kylen har ett läckagelarm, en givare som piper när gas läcker ut. Med larm får du vänta dubbelt så länge mellan kontrollerna.

Har du 500 ton CO2e eller mer måste du ha läckagelarm, och själva larmet ska testas minst en gång per år.

Vad gäller för HFO-köldmedier?

Sedan 2024 gäller kraven även HFO-köldmedier, en nyare sorts f-gas som är snällare mot klimatet, till exempel R1234yf och R1234ze. För dem räknar du bara i kilo.

Så kollar du om din kyl omfattas

Det tar bara några minuter, och allt du behöver är etiketten på kylen och en miniräknare.

1. Leta upp etiketten. Den sitter oftast på aggregatet eller på baksidan av skåpet. Där står vilken gas det är och hur många kilo, ibland även ton CO2e.

2. Ta reda på GWP. Titta i tabellen ovan, eller fråga ditt kylföretag om gasen inte finns med.

3. Exempel: Säg att din kyl innehåller 3 kg R134a, som har ett GWP-värde på 1 430. Då räknar du 3 × 1 430 = 4 290 kg, vilket blir 4,29 ton CO2e. Det är under gränsen på 5 ton, så den kylen behöver ingen läckagekontroll.

4. Kolla om den är hermetisk. Står det på skylten gäller gränsen 10 ton i stället för 5.

5. Räkna varje kyl för sig. Gränserna gäller per aggregat. Har du flera som tillsammans har 14 ton CO2e eller mer behöver du också anmäla dem till kommunen innan de installeras och skicka in en rapport varje år.

6. Skriv in det i kalendern. Boka nästa kontroll direkt, så missar du inte datumet.

Hur går en läckagekontroll till?

En kyltekniker från ett certifierat företag kommer ut och går igenom kylen. Det tar oftast mellan en halvtimme och en timme per aggregat.

• Tittar efter skador. Rör, kopplingar och ventiler kollas efter rost, sprickor och oljefläckar.

• Använder läcksökare. Ett litet instrument som piper när det känner av gas förs längs alla skarvar.

• Sprayar på läckspray. Det bildas bubblor där gasen läcker ut, så att man ser exakt var det är.

• Kollar tryck och temperatur. Konstiga värden kan betyda att det saknas gas.

• Skriver protokoll. Allt antecknas i kylens register.

Hittar teknikern en läcka ska den lagas så snart som möjligt. Inom en månad efter lagningen görs en ny kontroll för att se att den håller.

Läckagekontroll i butik, café och restaurang

Har du en verksamhet är det du som ansvarar för att kontrollen blir gjord, även om kylföretaget gör själva jobbet. Hyr du lokal med kylrum, kolla i hyresavtalet vem som har ansvaret. Du behöver också hålla ett register där det står vilken gas kylen har, hur mycket, när den kontrollerats och om gas fyllts på.

De flesta fristående kylar och frysar i ett café eller en butik behöver alltså ingen läckagekontroll. Det är kylrummen, frysrummen och de stora aggregaten på taket eller i lagret du behöver hålla koll på.

Vanliga frågor om läckagekontroll

Vem får göra en läckagekontroll?

Bara ett certifierat kylföretag får göra läckagekontroll. Du får alltså inte göra den själv, även om du kan en del om kylar. Fråga gärna efter företagets certifikat om du är osäker.

Vad kostar en läckagekontroll?

Räkna med ungefär 1 500 till 4 000 kr per aggregat utan moms. Priset beror på hur stort aggregatet är, hur lätt det är att komma åt och om det tillkommer resekostnad. Har du flera aggregat på samma ställe blir det ofta billigare per styck.

Vad händer om man missar en läckagekontroll?

Kommunen kan ta ut en miljösanktionsavgift, en straffavgift som du får betala även om kylen inte läckte. Den kan bli flera tusen kronor per aggregat, och den kan tas ut även om kontrollen bara är några veckor sen.

Hur länge ska protokollen sparas?

Protokoll och register ska sparas i minst fem år. Spara dem gärna digitalt, så hittar du dem snabbt om kommunen hör av sig.

Avslutande ord om läckagekontroll

Läckagekontroll är egentligen inte så krångligt när du väl vet vad som gäller. De flesta kylar och frysar i en butik eller ett café behöver ingen kontroll alls. Det är kylrummen och de större aggregaten du behöver hålla koll på.

Har du utrustning som omfattas räcker det med att boka in kontrollerna, spara protokollen och se till att inget datum missas. Gör du det har du inget att oroa dig för när kommunen hör av sig.

Och ska du ändå byta kyl eller frys kan det vara värt att välja en som går på naturlig gas, som propan. Då slipper du läckagekontrollen helt.