Standard Mått Kylskåp och Frys (Bredd, Djup, Höjd)
Standardmått för kylskåp är ungefär 60 cm i bredd, 60 till 65 cm i djup och omkring 185 cm i höjd, och de f...
Mejerikylen är ofta den kyl i butiken som kunderna går till mest. Där hittar de mjölk, yoghurt, smör och ost, och för de flesta butiker är det varor som betyder mycket för försäljningen. Därför är det värt att tänka igenom valet ordentligt från början.
I den här guiden får du hjälp att välja rätt. Vi går igenom vilken temperatur kylen ska hålla, vilka mejerikylar som finns, vad de kostar i drift och en hel del annat.
De flesta mejerivaror får inte bli varmare än +8 °C, men kylen bör kunna hålla några grader lägre än så. Temperaturen stiger lite varje gång dörren öppnas eller du fyller på, och med marginal håller sig varorna ändå under gränsen.
| Vara | Får vara högst | Kylen bör hålla |
|---|---|---|
| Mjölk, fil och yoghurt | +8 °C | +2 till +4 °C |
| Grädde och crème fraîche | +8 °C | +2 till +4 °C |
| Färskost och mozzarella | +8 °C | +2 till +4 °C |
| Smör | +8 °C | +2 till +6 °C |
| Hårdost | +8 °C | +4 till +6 °C |
Tips: Välj gärna en kyl med digital display, så ser du enkelt att temperaturen stämmer. Det kan också vara bra att ha en separat termometer i kylen, så att du kan dubbelkolla.
Varje kyl är testad för en viss rumstemperatur och luftfuktighet. Det kallas klimatklass. I produktbladet står klimatklassen tillsammans med en temperaturklass, till exempel 3M1:
3 är klimatklassen, alltså hur varmt och fuktigt det får vara i rummet
M1 är temperaturklassen, alltså hur kalla varorna hålls
Exempel: Om det står 3M1 på kylen betyder det att den håller varorna mellan −1 och +5 °C. Det gäller så länge det inte är varmare än 25 °C i butiken och luftfuktigheten ligger på högst 60 %.
| Klimatklass | Max rumstemperatur | Luftfuktighet | Passar till exempel |
|---|---|---|---|
| 0 | 20 °C | 50 % | Svala lokaler |
| 1 | 16 °C | 80 % | Kalla lager och källare |
| 2 | 22 °C | 65 % | Normal inomhusmiljö |
| 3 | 25 °C | 60 % | De flesta butiker och kaféer |
| 4 | 30 °C | 55 % | Varma butiker, stora fönster, nära ugnar |
| 5 | 27 °C | 70 % | Varma och fuktiga lokaler |
| 6 | 40 °C | 40 % | Mycket varma och torra miljöer |
| 7 | 35 °C | 75 % | Mycket varma och fuktiga miljöer |
| Temperaturklass | Varornas temperatur | Passar till exempel |
|---|---|---|
| M0 | −1 till +4 °C | Mejeri, färskt kött, fisk |
| M1 | −1 till +5 °C | Mejeri, chark, färdigmat |
| M2 | −1 till +7 °C | Chark, ost, förpackad mat |
| H1 | +1 till +10 °C | Dryck, frukt, grönt |
| H2 | −1 till +10 °C | Dryck, blandade varor |
| L1 | −15 till −18 °C eller kallare | Glass, fryst mat |
| L2 | −12 till −18 °C eller kallare | Glass |
| L3 | −12 till −15 °C eller kallare | Fryst mat som inte ska ligga så länge |
Säljer du mejerivaror behöver kylen ha temperaturklass M0 eller M1, så att varorna hålls tillräckligt kalla.
Tänk också på var kylen ska stå. Är det varmt i butiken, till exempel på grund av stora fönster eller ett element i närheten, är det bättre att välja klimatklass 4 i stället för 3. Då orkar kylen hålla rätt temperatur även när det blir varmt runt omkring.

Det finns flera olika sorter att välja mellan. Vilken som passar dig bäst beror på hur mycket du säljer, hur stor lokalen är och hur låg elräkning du vill ha.
| Sort | Passar för | Bra med den | Mindre bra |
|---|---|---|---|
| Öppen väggkyl | Mataffär som säljer mycket | Lätt för kunden att ta varor, allt syns, rymmer mycket | Drar mest el, blir lätt varm om det drar |
| Väggkyl med glasdörrar | Butik som vill få ner elräkningen | Drar mycket mindre el och håller temperaturen bättre | Kunden måste öppna en dörr |
| Kyldisk | Liten butik, gårdsbutik, kiosk | Man ser över den, får plats i små lokaler | Rymmer mindre |
| Kyl med glasdörr | Café eller butik med bara några mejerivaror | Billig och enkel, du sätter bara i kontakten | Liten, inte gjord för att säljas ur hela dagen |
| Kylrum med glasdörrar framåt | Stor butik | Du fyller på bakifrån, äldst datum hamnar automatiskt längst fram | Kräver ombyggnad och kostar mest |
| Öppen kyl | Glasdörrar | |
|---|---|---|
| Hur mycket el den drar | Mycket | Lite |
| Hur snabbt kunden handlar | Snabbt, tar direkt | Lite långsammare, måste öppna dörren |
| Passar när det är | Många kunder samtidigt | Färre kunder åt gången |
| Tål drag i lokalen | Nej, kylan läcker ut | Ja |
| Jämn temperatur för varorna | Sämre | Bättre |
| Passar bäst för | Färdigmat, sallader, dryck | Mejeri, kött, chark |
Välj öppen kyl om du har mycket folk i butiken och vill att kunderna ska kunna ta mejerivaror direkt. Tänk på att den använder mer el och bör stå en bit ifrån dörrar och annat som ger korsdrag.
Välj glasdörrar om du vill spara el eller säljer varor som måste hålla en jämn temperatur. De passar också bra nära entrén.
En mejerikyl står på dygnet runt, året om. Därför kan elen över några år kosta mer än själva kylen.
Så räknar du ut vad din kyl kostar per år:
kWh per år × ditt elpris = kostnad per år
Hur många kWh kylen drar per år står på energimärkningen eller i produktbladet. Här är några exempel med ett elpris på 1,50 kr per kWh:
| Kyl | kWh per år | Kostnad per år | Kostnad på 5 år |
|---|---|---|---|
| Liten kyl med glasdörr | 1 095 | cirka 1 640 kr | cirka 8 200 kr |
| Väggkyl 1,25 m med glasdörrar | 3 650 | cirka 5 475 kr | cirka 27 400 kr |
| Öppen väggkyl 1,25 m | 7 300 | cirka 10 950 kr | cirka 54 750 kr |
Siffrorna är bara exempel. Din kyl kan dra mer eller mindre beroende på hur varmt det är i lokalen och hur ofta kunderna öppnar den.
Jämför alltid kWh per år när du väljer mellan två kylar. Den siffran säger mer om vad du faktiskt kommer att betala än energiklassen.
En mejerikyl kan ha kylaggregatet inbyggt, eller vara kopplad till ett aggregat som står på ett annat ställe, till exempel i ett rum bakom butiken. Det påverkar hur kylen kopplas in, hur mycket den låter och hur varmt det blir i butiken.
| Inbyggt aggregat | Separat kylmaskin | |
|---|---|---|
| Installation | Kopplas in i ett vanligt eluttag | En kylfirma drar rör till maskinen |
| Värme | Värmen stannar i butiken | Värmen hamnar utomhus |
| Ljud | Kompressorn hörs i butiken | Tyst i butiken |
| Flytta kylen | Enkelt | Rören måste dras om |
| Kylgas | Oftast R290 (propan), som är bra för miljön | Beror på systemet, i nya ofta CO2 (R744) |
| Pris | Billigare att köpa och installera | Dyrare, eftersom det krävs en kylfirma |
| Passar bäst | 1 till 3 kylar eller om du hyr lokalen | Många kylar i en större butik |
Har du bara en eller ett par kylar, eller hyr du lokalen, är ett inbyggt aggregat nästan alltid rätt val. Ska du ha en hel vägg med kylar brukar det löna sig med en separat kylmaskin. Då slipper du värmen och ljudet i butiken.
Storleken på en kyl står oftast i liter, så det enklaste är att räkna ut hur många liter varor du behöver få plats med.
Räkna ut hur mycket du har i kylen som mest. Det är oftast samma dag som leveransen kommer. Gå igenom varorna och uppskatta hur många förpackningar av varje sort du har då.
Räkna om till liter. Det behöver inte vara exakt. En mjölk eller en stor yoghurt är ungefär 1 liter, en grädde eller ett paket smör ungefär en halv liter. Lägg ihop allt.
Ta gånger 2. Kylen kan inte fyllas helt. Luften måste kunna röra sig fritt, och hyllor och tomrum mellan förpackningarna tar plats. Därför behöver kylen ungefär dubbelt så många liter som dina varor.
Lägg till 20 %. Förr eller senare vill du ha plats för en kampanj eller en ny vara.
Mät innan du beställer. Mät platsen där kylen ska stå, men glöm inte dörrar och gångar som den ska bäras igenom. Lämna också luft runt kylen. I produktbladet står hur mycket utrymme den behöver ovanför och bakom.
| Gårdsbutik | Närbutik | |
|---|---|---|
| Antal varor | 15 | 60 |
| Leveranser | En gång i veckan | Varannan dag |
| Varor i kylen som mest | cirka 100 liter | cirka 600 liter |
| Gånger 2 | 200 liter | 1 200 liter |
| Plus 20 % | 240 liter | 1 440 liter |
| Passar bra | En kyl med glasdörr på cirka 300 liter | Kylhylla på 2,5 m eller två stora kylar med glasdörrar |
Se det som en tumregel. Har du många storsäljare eller får leveranser sällan är det bättre att välja lite större än lite mindre.

Värmen i butiken: Hur varmt blir det hos dig en varm sommardag? Håller det sig under 25 °C räcker klimatklass 3. Blir det varmare, välj klass 4.
Rätt kyla för mejeri: Säljer du mejerivaror ska det stå M0 eller M1 i produktbladet.
Öppen eller glasdörrar: Har du mycket folk och vill att det ska gå snabbt, välj öppen kyl. Vill du spara el eller står kylen där det drar, välj glasdörrar.
Elräkningen: Kolla hur många kWh kylen drar per år och ta det gånger ditt elpris. Då vet du ungefär vad den kostar att ha igång.
Storleken: Räkna ut hur många liter varor du har som mest, ta det gånger 2 och lägg på 20 %. Så stor behöver kylen vara.
Var aggregatet sitter: Har du en eller ett par kylar, eller hyr du lokalen, är inbyggt aggregat enklast. Ska du ha en hel kylvägg kan det vara värt att prata med en kylfirma.
Det lilla extra: En öppen kyl bör ha nattgardin. LED sparar el och får varorna att synas bättre. Hyllor som går att flytta gör det lätt att ändra om.
Platsen: Mät där kylen ska stå och glöm inte att den behöver lite luft ovanför och bakom. Hur mycket står i produktbladet.
Vägen in: Mät dörrar, gångar och trappor så att du vet att kylen kommer in.
Eluttaget: Det behöver finnas ett jordat uttag nära kylen. En större kyl kan behöva en egen säkring, så fråga en elektriker om du är osäker.
Leveransen: Kolla om kylen lämnas på gatan eller bärs in, och hur snabbt den kommer.
Garanti och service: Kolla hur lång garantin är och att det finns service och reservdelar i Sverige. Går kylen sönder vill du få hjälp snabbt.
En mejerikyl är något du har i många år, och den är igång dygnet runt. Därför lönar det sig att ta lite extra tid innan du bestämmer dig. Kolla hur varmt det brukar bli i butiken, fundera på hur stor kyl du behöver och jämför vad kylarna kostar att ha igång.
Då får du en kyl som håller mejerivarorna säkra, även när dörren öppnas ofta under dagens mest hektiska timmar. Kunderna ser direkt vad som finns och kan enkelt ta det de behöver, så handlandet går smidigt för alla.
Skriv en kommentar